0

Elementens Väktare

Posted by Bina on 2011-03-22 in Lundqvist, Emma |

Elementens Väktare av Emma Lundqvist

4 av 10

emmalundqvistKarima är Eldens Väktare och har sedan flera år tillbaka levt ensam efter en tragisk händelse. Slutligen kommer den dag då Elementens Väktare måste mötas för att ta tag i ett problem; elementarandarna verkar ha försvunnit och om de inte kommer tillbaka kommer världen sakta att dö. Elementens Väktare ger sig av för att finna svaret. De utsätts för prov av vidundren för att få tag i nycklar. Och det är i princip det enda som händer. Resten av sidorna går åt att beskriva hur relationen mellan Väktarna utvecklas.

Redan efter två kapitel har jag fått ett hum om hur alla personer är, men senare stämmer det inte. Nilor är den person som jag hajade till vid. Mitt första intryck av honom var bilden av en omåttlig tjejtjusare som kan göra allt för att få en kvinna i säng. Jag utbrast det typiska “Men, åh, vilken dryg person!” i samband med detta intryck. Sedan upptäcker jag att Nilor är en trevlig typ, en känslosam man som förstår Karimas känslor. Huh? Jag kände mig förvirrad och hoppades att författaren ordnar till detta på ett vettigt sätt.. Od är den äldre, den vise, mannen som finns till för att håla styr på de andra. Och sedan har vi Simel som jag inte blir riktigt klok på. Författaren tycks gestalta honom på ett sätt, men senare när man får se honom genom Karimas ögon verkar det som att det är en helt annan person. Författaren och Karima kan alltså inte komma överens om var de har Simel. Det bäddas även för en framtida konflikt mellan Simel och de andra, men när den väl kommer blir jag riktigt besviken.

I stora drag kan jag säga att personerna är väldigt svagt gestaltade, och det bådar inte gott eftersom historien “vänder sig till dem som längtar efter fantasy som ersätter blodiga krig och ändlösa maktspel med äventyr och romantik”, som författaren själv skrivit. En romans, som jag inte förstår vad den kommer ifrån, börjar mellan Karima och Nilor. De kommer allt närmare varandra, men jag känner det inte.

Efter att ha läst denna bok har jag blandade känslor om vad jag egentligen ska tycka om den. Stundtals var den väldigt bra, men ibland var författaren väldigt duktig på att förstöra en stämning som nyss byggts upp. Det var krystat och ibland verkade det som om en dialog fanns där enbart för att författaren aldrig fick in informationen i berättartexten.

Det finns en hel del som kan skalas bort. Personerna upprepar ofta i dialogerna saker som precis har hänt, saker som läsaren redan fått följa med i och upplevt. Det gjorde att jag många gånger varit nära att stänga igen boken för gott. Historien kom inte igång förrän i mitten någonstans, vilket är väldigt sent. Det scenario och spänning som de första två kapitlen målade upp fallerades efter ett tag och byggdes aldrig upp igen förrän i slutet. Dock så räddades boken tack vare relationen mellan Karima och Nilor, men även romansen blev löjlig till slut.

Slutet var inte något jag hade kunnat förutsäga, men det var inte heller särskilt originellt eller bra. Det var mer som en släktträff där alla förlät varandra, eller förklarade de lösa trådar boken har.

Allt som allt får boken väldigt dåligt betyg, men den ska ha plus för ett bra språk och relationen mellan Karima och Nilor.

Tags: , ,

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Copyright © 2011-2020 All rights reserved.
This site is using the Desk Mess Mirrored theme, v2.5, from BuyNowShop.com.