6

Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag

Posted by Bina on 2011-07-04 in Ohlsson, Sara |

Titel: Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag
Författare: Sara Ohlsson
Betyg: 10 av 10

jag-ar-tyvarr-dod-och-kan-inte-komma-till-skolan-idagJohn dumpar Olivia. Först vet hon inte vad hon ska tro. De var så perfekta tillsammans och hade varit ihop så länge. Hur kunde han göra så? Hon försöker klara av livet som … ja … innebär det här att hon är singel? Hur ska man bete sig när man blir lämnad ensam och ingen förstår hur det känns?

Wow. Fantastiskt. Gripande. Herregud, jag gråter.

Efter att jag samlat mig och tänker lite djupare kommer jag fortfarande inte fram till bättre ord att förklara boken med. För att förstå vad jag pratar om måste man nästan läsa den. Man följer Olivia genom hennes uppbrott med John, förbi alla mentala hinder, känner med henne, hennes sorg. Det är inte svårt att förstå hennes val, även om de inte alltid är de klokaste.

Språket är det jag gillar allra mest. Kort, koncist, inga onödiga utsvängningar, men ändå fullproppat med så mycket information. Vissa sidor har en stycke, medan andra bara har en mening. Trots att jag intensivt bläddrar sidor var tionde sekund fylls jag upp med så mycket känslor, som om det var jag som skrev en dagbok om hur jag känner för tillfället.

Messar “Hur mår du?”. Får inget svar.
Och då kommer bilderna igen: hans läppar mot andra läppar, hans lår mellan andra knän, hans fingrar längs en annan ryggrad.
Nej. Det kan inte vara så. Aldrig.

–John och Jonna, vad är det för jävla namn? säger jag.
–Det är vanliga namn, säger Tor.
–Vanliga namn? Snarare seriefigursnamn. Piff och Puff, Knocke och Smocke, Nicke och Nilla. John och Jonna.
Tor säger att jag är rolig, att min svartsjuka nästan är gullig.
–Jag är inte svartsjuk, säger jag. Jag tycker bara att man kan tänka lite på vem man blir ihop med. Deras barn kommer ju bli mobbade.

Tyckte att slutet kom lite hastigt, som om det saknades ett par sidor, men resten av boken väger upp för att det ska bli en tia. Det är sällan jag lipar när jag läser en bok.

Tags: , ,

6 Comments

  • Fia Filur says:

    Jag är jättenyfiken på den här boken, men jag vet inte om jag vågar läsa den efter alla toppenrecensioner jag har läst. Rädd att jag blir helt besviken. Hade du höga förväntningar innan?

    Blir verkligen nyfiken på det där med gråtgrejen. Jag gråter aldrig av böcker. Vilka mer böker finns det som man borde lipa till?

    • Bina says:

      Jag såg den först på biblioteket och fastnade för titeln. Sedan när jag kom hem undersökte jag lite närmare vad det var för något och upptäckte då alla höga betyg. Hade inga höga förväntningar eftersom jag vet med mig att jag alltid blir besviken då. Brukar ju inte läsa rena ungdomsböcker eftersom jag tycker att alla känns som om de är likadana, men den här var verkligen annorlunda på sitt sätt. Sträckläste från början till slut, blir så enkelt när avsnitten är så korta och jag tänkte bara-ett-avsnitt-till.

      Jag gråter sällan av böcker, eller filmer heller för den delen. Haha, jag fattade aldrig det där med att gråta till Titanic-filmen. Såg den säkert tjugo gånger innan jag helt plötsligt (var jag 18, kanske?) störtgrinade åt slutet. Sedan har jag inte vågat se den igen. Tror det var lite pms som spökade där (kanske samma med boken?)…

  • Fia Filur says:

    Men vad säger du om sexet? Är det mycket sex? Detaljerat? Tycker jag har läst mycket om det förekommer en del nämligen. Funderar även lite allmänt kring hur mycket sex som “får vara med” i ungdoms.

    • Bina says:

      Mycket tankar, mycket hångel, mycket sex, men inget speciellt detaljerat annat än känslor. Har också funderat var gränsen går för ungdomsböcker, men den här tycker jag inte går för långt.

  • Fia Filur says:

    Men det kanske är det som gör det okej, att det är mycket känslor kring det istället för detaljer. Brukar inte ha med så mycket sex i mina manus, men det senaste är snäppet hetare, hehe.

    • Bina says:

      Jo, själva “akten” är över på ett par rader (om det ens nämns). Annars är det tankar före som “vad händer om?” och efter “vad hände?”. Tycker det är bra att boken inte fokuserar så mycket på sexet, eftersom det är inte det som borde vara i fokus. Det handlar ju om ett uppbrott och hur huvudpersonen tacklar det.

      Hehe, snäppet hetare som mer detaljerat då, eller? ^^
      Jag har aldrig låtit mina fiktiva personer ha sex (vad de gör när jag blundar vet jag inte), men jag känner att det kanske inte är så långt borta för några.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Copyright © 2011-2020 All rights reserved.
This site is using the Desk Mess Mirrored theme, v2.5, from BuyNowShop.com.