0

Drakarna

Posted by Bina on 2016-12-09 in Kagawa, Julie |

Titel: Drakarna (Talon)
Författare: Julie Kagawa
Serie:  Sagan om Talon (#1)
Betyg: 6 av 10

drakarnaEmber är en nykläckting som ska assimileras in i människornas värld. För att kunna göra detta flyttar hon och hennes bror Dante in i ett hus i Crescent Beach som ägs av Talon, organisationen som styr över drakarnas hemliga liv. Ember smälter in bland människorna, skaffar vänner och lär sig hur de för sig, men är nära att Skifta när en laglös drake söker kontakt med henne. Garret jobbar för Sankt Göran och har jagat drakar i större delen av sitt liv. Han kallas för supersoldaten och missar sällan sina mål. När Garret kommer till Crescent Beach är det för att hitta och eliminera den “sovande agenten”, men när han träffar Ember vänds allt det han tror på upp och ned. Drakar är alltid onda och har inga känslor, men Ember är annorlunda.

Drakarna är en sådan där bok som är lite varken eller. Lite lagom och på gränsen till tråkig. Dialogerna är många gånger långa och komplexa och innehåller showdowns när fienden är nära som bara helt enkelt inte känns trovärdiga. Kagawa bygger upp en spännande värld av snabba och elaka drakar, men det faller på att drakarna sedan inte är snabba och elaka. Människor slits inte i stycken eftersom det alltid ska pratas.

Dessutom tycker jag att det är alldeles för många perspektiv. Drakarna är skriven i jag-form med Ember som det första jaget. Det följs upp av Garret och därefter får de vartannat kapitel genom första halvan av boken. Sedan kommer Riley (den laglöse draken) och jag förstår verkligen inte varför. Det finns redan väldigt mycket upprepningar i att Kagawa först skriver en händelse utifrån Embers perspektiv, och sedan återspelas samma händelse i kortare regi från Garrets huvud, och tvärtom. När sedan en tredje persons perspektiv introduceras tappar boken hela spänningsmomentet. Det som skulle kunna vara fantastiska twists förstörs av att läsaren redan vet att Ember är en drake, att Riley existerar och vill göra Ember laglös, och att Garret är där för att döda alla drakar han ser. Välj ETT perspektiv, Kagawa!

Jag ser ändå Drakarna som läsvärd och finner boken tillräckligt intressant för att fortsätta, trots att det pågår en form av kärlekstriangel. Ember vet vad hon vill och är den karaktär som bär upp hela historien. Känslorna mellan henne och Garret känns äkta, men det för Riley känns krystat.

Tags: , , ,

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Copyright © 2011-2019 All rights reserved.
This site is using the Desk Mess Mirrored theme, v2.5, from BuyNowShop.com.