0

O = T + E

Posted by Bina on 2015-05-11 in 2015 |

Först och främst vill jag förklara att jag inte är någon matematikexpert och att formlerna nedan inte nödvändigtvis är korrekta på något sätt, men det är ett sätt för mig att försöka illustrera mina röriga tankar så konkret som möjligt.

Rubriken kommer från kurslitteratur jag för närvarande läser och behandlar reliabilitet och validitet i prov, men jag undrar om det inte är en formel som även går att använda i skrivande. O står för observerat värde, T för true score (information man får från ett prov eller en fråga i provet), och E för error of measurements. Vänta lite nu så ska jag förklara.

valenDen dramaturgiska kurvan, eller “valen” (bild hämtad härifrån, Hanna Höglund förklarar lite mer, annars går det att läsa på Wikipedia eller googla), tar upp om berättelsens struktur. Man går igenom diverse vändpunkter som bygger upp till ett klimax och sedan är det end of story. Men jag anser att man behöver se på romanbyggande ur ett tredimensionellt perspektiv, och gärna fler dimensioner än så. Det svåra är bara att hitta eller bygga en modell som fungerar. Samtidigt tror jag ändå på att ingen modell är fullständig och att det är enklast att plocka lite varstans ifrån för att få ihop en värdig berättelse.

Att lägga till formeln O = T + E kanske kan hjälpa en att få ut trovärdighet och andra värden i berättelsen. Om true score står för alla händelser (säg positiva händelser), och error of measurements står för alla negativa, så borde observerat värde vara resultatet av åt vilket håll berättelsen går.

Säg att jag har de positiva händelserna a, b och c som möter de negativa -a, -b och -c. Formeln för detta blir då (a+b+c)+((-a)+(-b)+(-c)). Resultatet av detta blir 0 – historien står still och kommer ingen vart. Om jag istället lägger till d på den positiva sidan blir resultatet (a+b+c+d)+((-a)+(-b)+(-c)) så blir slutresultatet d – det har hänt någonting som är av värde. Att d finns kvar kan syfta på att berättelsen rör på sig och hjälpa en att förstå åt vilket håll det bär. Positiva och negativa händelser sammanfattas på ett relativt enkelt sätt. Jag tänker mig att det kan mest vara till hjälp när man skriver en synopsis, eller om man är mitt uppe i sitt skrivande och har fastnat.

Fredrik Frängsmyr tar upp snöflingemetoden (som jag har testat någon gång för länge sedan men lagt ned pga bristande tålamod tidsbrist). Det finns alltså ett gäng olika modeller och mallar därute som kanske passar just dig, eller så är det ingenting du vill röra i. När jag började skriva på allvar (i sådär 14-årsåldern) var min inställning först att jag inte behövde se hur andra gjorde eller hur en berättelse är uppbyggd. Lyckligtvis blir man ju lite klokare med åren och jag inser nu att det kan vara till stor hjälp att strukturera sitt skrivande innan man ens påbörjar den första meningen. Som sagt, hitta vad som passar för just dig!

Avslutningsvis vill jag citera några tänkvärda ord från Maria Friedner:

Det finns fördelar och nackdelar med att använda en mall för synopsis. Fördel: man får koll på dramaturgin tidigt. Nackdel: det kan kännas som om berättelsen är mallad.

Tags:

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Copyright © 2011-2019 All rights reserved.
This site is using the Desk Mess Mirrored theme, v2.5, from BuyNowShop.com.