Det här med finlir
Jag tycker att redigeringen av ett manus är det roligaste med hela processen. Det är där man får bearbeta sin lilla älskling på riktigt. Man får uppleva världen på nytt och träffa karaktärena igen. Hitta logiska luckor. Skriva om långa, krångliga meningar. Sätta dit mer känsla. Ändra dramaturgin, ibland till det oigenkänneliga. Ta bort dåliga formuleringar och (eventuellt) ersätta dem med nya bättre.
Man får rida på molnet av att man avslutat ett till manus ytterligare en stund, och man känner att det är så himla bra. Fantastiskt. Efteråt kommer dippen, då man tycker att allt är värdelöst och man undrar varför man överhuvudtaget skrev det man skrivit och undrar hur man trodde att någon någonsin skulle vilja läsa. Men det tar jag upp en annan gång. Just nu har jag mitt moln här, redo att galoppera iväg med.
2 Comments
Att skriva är att kastas mellan himmel och helvete. Just nu befinner jag mig lite mer på jordnivå, i en dalgång. Undrar just hur det ska gå med redigerandet och tycker att det är mer nerför än uppför alltså. Passa på att njuta av din molnvistelse 🙂
Jag njuter för fulla muggar ;). Har under ett längre tag haft kraftig uppförsbacke, men den försvann bara sådär. Det kommer det säkert göra för dig också så småningom. Att skriva är inget lätt arbete, speciellt inte för oss som försöker sätta ihop manus av olika slag :).