Första- OCH tredjeperson
En tanke som slog mig är frågan om hur vanligt det är att blanda skrivsätten första- respektive tredjeperson. Jag har än så länge bara hört talas om att det finns böcker skrivna på det här sättet (har alltså inte läst någon själv). Hur fungerar det egentligen? Går det att skilja huvudprotagonisten från de andra?
Jag tänker mig att det som skrivs i förstaperson är för huvudpersonen medan de andra texterna är för alla andra personer i boken/manuset. Andra funderingar som kommer upp då är frågan om man får gå in i de andras huvuden eller om man bara är den här klassiska flugan på väggen som bara betraktar. Varför inte skriva i tredjeperson från början då? Har huvudpersonen en för stark röst så den måste berättas i förstaperson?
(Gör man så för att dölja lösa trådar som inte går att få in på annat sätt? Borde man inte istället gå igenom sin planering då och se efter var det inte håller?)
Märker att det verkar bli mer frågor än svar i det här inlägget, men jag bara undrar väldigt mycket. Själv brukar jag skriva upp alla parallella händelser på en punktlista vid sidan av jag-texten bara för att inte tappa bort mig på tidslinjen. Tanken är att jag ska sammanfatta dessa till ren text, skriva det objektivt. Då blir det väl som om jag skriver i blandade former trots att inget annat än förstapersonstexten kommer synas i manuset?
Okej, sista frågan; är det rörigt att läsa från flera karaktärers huvuden när en är skriven utifrån ett förstapersonsperspektiv och andra från tredjeperson?
Tags: perspektiv
-
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
- Kristopher on TVn, TV:n eller teven?
- Bina on Alfred Hitchcock och Tre Deckare löser-serien
- Christina on Alfred Hitchcock och Tre Deckare löser-serien
- Robert on Efterlyser norrländsk skrivgrupp
- Skriva läsa leva on God fortsättning!
Kategorier
- ►Bokrelaterat (199)
- ▼Eget skrivande (525)
- ▼2011 (152)
- 2011 – ett riktigt skitår
- Proce-processa-processera?
- Ordblind?
- Skrivprocessen fortsätter
- Hjälp! 2.0
- Hjälp!
- Vad vill jag få fram?
- Äntligen hemma!
- Okänt vatten
- Hur mitt skrivarbete går till
- Lucia
- Börja om
- Rycka upp sig
- Det här med uppföljare
- Jag har bestämt mig
- Bittersweet
- Dagens citat
- Kapitel 60
- Kent – Duett
- 3 nov 2011
- 1 nov 2011 (2)
- 1 nov 2011
- Vill inte
- Drömmar in progress
- Skönt med en timme extra
- Statusuppdatering 20:31
- Det här med att skriva förståeligt
- Jahapp
- Är uppe trots att sängen lockar
- Det där som kallas för "livet"…
- –.–
- Meh, vanu?!
- Redigeringsprocess
- Operation vända-tillbaka-dygnet in progress
- Skrivprocessen
- Varför skriva som alla andra?
- Det tunga arbetet
- Vad är en bal på slottet?
- Omskrivning
- Kreativiteten flödar
- 17:59
- Du-form/du-perspektiv/andraperson
- 00:52
- Det är bara att … vadå?
- Jag har spikat den första meningen …
- Grammatik är inte min grej
- Det här med att skapa
- Snilleblixten slår ner
- Bara sådär
- Kramkalas
- Mer processtänk
- Dialoger
- Det snurrar mycket nu
- Små missade ord
- Flummar vidare
- Svengelska
- Kan man vara för insatt?
- Ädeint sjukt såsäj
- TVn, TV:n eller teven?
- Beslutsångest
- Första- OCH tredjeperson
- När vanliga människor vaknar
- Ny månad
- Lägesrapport
- Prata bara inte om det …
- Små irriterande saker
- Använda sig själv som testkanin
- Tjatar vidare
- Styrkor och svagheter
- Skrivarmotivation
- Erkänner att jag är sjukt sugen…
- Tempusbyte
- Den som söker, han finner …?
- Trotsar det som hindrar
- Titta här!
- Så full av idéer
- Vad musik gör
- Hur ska man skriva?
- Ännu en dag i Binas huvud
- Jag kan göra det här
- Många bollar … och alla är faktiskt inte i luften
- Really?
- Kill Your Darlings
- Saker som inte har så stor betydelse
- Onödiga ord
- Redigering
- Pillar illa
- … … … … …
- Lära sig avsluta
- Åh!
- Pressar vidare
- Bra att veta?
- Jag ser målsnöret. Nästan.
- Att skriva
- Söka, forska och leta
- Total mess, right?
- När det otydliga blir tydligt
- När man krockar med sig själv
- Tillbaka från skärgården
- Vad man utsätter dem för
- Ett nödvändigt samtal
- Prydlighet kontra kärleksscener
- Personligheter
- Säkerhetskopiering
- När passagen är för smal
- Redigering på riktigt
- Förstaperson
- Dialoger
- Jante
- Lära sig av misstagen
- Ett litet, litet steg
- Say it with a smile
- Det blev en allnighter…
- Det som säljer
- Det här med skrivprocessen
- Slangord och "nysvenska"
- Min bästa tid
- Fel
- Lära sig skriva
- Manligt och kvinnligt
- Skriva utan att veta?
- Alla dessa projekt
- När de sätter sig på tvären…
- Skriva
- Och så levde de lyckliga …
- Personer och personligheter
- Lika samma eller samma lika?
- Mognad
- Nu händer det igen
- Ökning
- Det blir bättre
- Tack, tacka, guldtacka?
- Gammalt blir nytt
- När känslan kommer…
- Nu då?
- Ett framsteg
- Not for Robots
- Kapitel och indelning av dem
- Från andra perspektiv
- En känga i ansiktet
- World building
- Hoho - koko?
- Allt eller inget
- Länken
- Det här med att gestalta...
- Efter en krasch kan det bara gå uppåt
- Nattugglan anropar
- Jobba, jobba, jobba!
- Länk från Debutantbloggen
- Färdig! Näejdå...
- Lust
- Skrivprocess är uppe!
- ►2012 (110)
- ►2013 (36)
- ►2014 (13)
- ►2015 (27)
- ►2016 (46)
- ►2017 (9)
- ►2018 (10)
- ►2019 (1)
- ►NaNoWriMo (116)
- ►Rollspelsonsdag (5)
- ▼2011 (152)
- ►Övrigt (218)
- ►Recensioner (109)
- ►A-B-C (26)
- ►Abbott, Megan (1)
- ►Abrahamson, Emmy (1)
- ►Ahlund, Anna (1)
- ►Ajvide Lindqvist, John (4)
- ►Alter, Robert Edmund (1)
- ►Angerborn, Ingelin (1)
- ►Backman, Fredrik (1)
- ►Bardugo, Leigh (1)
- ►Bečević, Zulmir (2)
- ►Beijer, Sandra (1)
- ►Bennett, John (1)
- ►Björkelid, Anders (2)
- ►Bloch, Robert (1)
- ►Blume, Judy (1)
- ►Brandner, Gary (1)
- ►Carroll, Lewis (1)
- ►Case, David (2)
- ►Collins, Suzanne (1)
- ►Connell, Richard (1)
- ►Cremer, Andrea (1)
- ►Abbott, Megan (1)
- ►D-E-F (9)
- ►Dahlin, Petrus (1)
- ►Deary, Terry (1)
- ►DeRosso, H.A. (1)
- ►DiTerlizzi, Tony (1)
- ►Fish, Robert (1)
- ►Flanagan, John (1)
- ►Flynn, Gillian (1)
- ►Frank, Anne (1)
- ►Frey, James (1)
- ►Dahlin, Petrus (1)
- ►G-H-I (6)
- ►Gieth, Kinna (1)
- ►Gino, Alex (1)
- ►Green, John (1)
- ►Grossman, Lev (1)
- ►Guillou, Jan (1)
- ►Howard, Clark (1)
- ►Gieth, Kinna (1)
- ►J-K-L (21)
- ►Jägerfeld, Jenny (1)
- ►Jenkins, Will (1)
- ►Kagawa, Julie (1)
- ►Kelly, Dick (1)
- ►Kenton, Steve (1)
- ►Kincaid, S.J. (1)
- ►King, Stephen (4)
- ►Kjaer Hansen, J (1)
- ►Koontz, Dean R. (2)
- ►LaCour, Nina (1)
- ►Landy, Derek (1)
- ►Le Fanu, Joseph Sheridan (1)
- ►Lehane, Dennis (1)
- ►Lessing, Doris (1)
- ►Levithan, David (1)
- ►Lundqvist, Emma (1)
- ►Nilsson, Per (1)
- ►Jägerfeld, Jenny (1)
- ►M-N-O (14)
- ►Matheson, Richard (1)
- ►McGerr, Patricia (1)
- ►Mead, Richelle (3)
- ►Mergendahl, Charles (1)
- ►Meyer, Marissa (1)
- ►Milne, A.A. (1)
- ►Modig, Karl (1)
- ►Noël, Alyson (1)
- ►O’Keeffe, Patrick (1)
- ►Ohlsson, Sara (1)
- ►Olson, Donald (1)
- ►Ormes, Nene (1)
- ►Matheson, Richard (1)
- ►P-Q-R (18)
- ►Pascal, Francine (1)
- ►Paterson, Katherine (1)
- ►Payne Brennan, Joseph (1)
- ►Pettersen, Siri (1)
- ►Pohl, Peter (1)
- ►Pratchett, Terry (3)
- ►Puértolas, Romain (2)
- ►Pullman, Philip (1)
- ►Rafferty, S. S. (1)
- ►Rendell, Ruth (1)
- ►Roby, May Linn (1)
- ►Rolseth, Harold (1)
- ►Rowling, J.K. (2)
- ►Runyon, Charles W. (1)
- ►Pascal, Francine (1)
- ►S-T-U (5)
- ►Sapkowski, Andrzej (1)
- ►Slesar, Henry (1)
- ►Stark, Ulf (1)
- ►Strand, Sabina (1)
- ►Strandberg, Mats (1)
- ►Sapkowski, Andrzej (1)
- ►V-W-X-Y (7)
- ►Wallmann, Jeffrey (1)
- ►Weeks, Brent (1)
- ►Weir, Andy (1)
- ►Westerfeld, Scott (1)
- ►Wilkinson, Roderick (1)
- ►Woolrich, Cornell (1)
- ►Young, Robyn (1)
- ►Wallmann, Jeffrey (1)
- ►Z-Å-Ä-Ö (3)
- ►Zelazny, Roger (1)
- ►Zuroy, Michael (1)
- ►Zusak, Markus (1)
- ►Zelazny, Roger (1)
- ►A-B-C (26)
on Instagram
Instagram has returned invalid data.Arkiv
Sök
11 Comments
Jag läser just nu Kajsa Ingemarssons senaste – Någonstans inom oss – som är skriven på precis det här sättet. Det är varken rörigt eller svårt att hålla isär karaktärerna, men hon blandar aldrig perspektiven inom ett och samma kapitel.
Man går in i huvudet även på den person som det skrivs om i tredjeperson. Ingen flugor på väggen, alltså! 🙂
Jag försöker komma på fler böcker som är skrivna så här, för jag har en känsla av att det inte är speciellt ovanligt. Men just nu kommer jag ändå inte på en enda…
Det är väl lite som med allt annat man skriver – bara man gör det bra så fungerar det 🙂
Jag kom på nu att Nene Ormes “Udda verklighet” är skriven i blandad form, men jag tyckte att det fungerade bra. Fokus låg hela tiden hos huvudkaraktären Udda (som är jaget), men när hon drömmer sanndrömmar “blir” hon de hon drömmer om och de skrivs i tredjeperson.
Svarar på sista frågan först: JA, det blir rörigt och förstör läsupplevelsen. Förstår inte varför man ska blanda? Anledningen till att välja jaget är väl för att enbart behöva hålla reda på en pov, att blanda in tredjeperson också gör att jag tycker att allt kan skrivas i tredje. Känns igenomtänkt annars. Har aldrig läst någon bok som blandat hejvilt inom samma kapitel, men för många år sen läste jag en Jane Green som använt det i olika delar. Tre delar, tre tjejer, första delen skriven i tredje, andra delen skriven i jag och tredje delen skriven i tredjeperson. Det var inget som direkt fångade mig kan jag säga. Tycker bara att det blev konstigt. Men det är vad jag tycker.
Jag kan ha lite problem när jag läser böcker där flera “jag” ingår. Först sätter jag mig in i “jag 1”, sen i nästa kapitel byter man fokus till “jag 2”, och det är här det brukar ställas till. “Jaget” som jag får lära känna i första kapitlet är ju inte samma “jag” som kommer i andra. För mig blir det att vara -för- nära flera personer. Tycker det räcker med ett i varje bok.
*ogenomtänkt*
I mina ögon så kan man inte berätta i tredje person om boken är skriven i första person. Om boken är skriven i första person så är berättaren huvudpersonen och då kan inte saker hända som inte den personen vet och det bör skrivas i första person. Vet att jag ändå har läst böcker som det funkat ganska bra i, men då är boken gjord på ett sätt så att det framgår att den är berättad av flera personer från början. En vampyrs bekännelse är ju upplagt på det spännande sättet att den är skriven i tredje person men hela berättelsen är utifrån att Louie berättar och då blir den i första person. På det sättet kan man ändra.
Som du själv redan sagt, om man nu ändå måste ändra från första till tredje, då kunde man lika gärna valt tredje från början
I “En vampyrs bekännelse” fungerar nog det upplägget just för att förstaperson och tredjeperson markerar de olika tidslinjerna (nu har jag bara sett filmen, så rätta mig om jag har fel). Det blir helt enkelt som två olika berättelser i en och samma bok och för att skilja dessa åt blir det olika former på berättandet.
Tja, det är väl mer att det är en berättelse i berättelsen och ja, då blir det lättare att hålla isär. Det blir en självklarhet att historien utspelar sig i första person eftersom boken handlar om vampyren som berättar. Nattens förste är lite likadan, den har jag minne av börjar på samma sätt, i tredje person, och sedan är det Lestats bok i boken, och den boken är i första person.
Vet att jag och en kompis reagerade på twilightserien, i den sista boken, där första personen plötsligt flyttats till Jocob. Det gillades inte.
Jag kan bara svara utifrån mig själv, men jag skulle aldrig blanda de båda formerna, och framför allt aldrig ha flera olika “berättarjag”. För mig känns det som en mellanstadieuppsats (när alla verkade tro att man måste skriva i jag-form). Skillnaden mellan att vara riktigt nyskapande och att skriva någonting som är hopplöst oläsbart kan tyvärr vara ganska liten ibland…
Jag ställer mig också till sidan som inte skulle blanda formerna. Om det mot förmodan skulle ske kommer jag ha en sådan bra idé att det inte är värt att någon annan fortsätter skriva ^^