0

29 september 2016…

Posted by Bina on 2016-09-29 in Övrigt |

… är ingen vanlig dag, för det är Binas födelsedag.

Hurra, hurra, hurra!

Mannen har lovat mig choklad…

choklad

0

Rollspelsonsdag!

Posted by Bina on 2016-09-28 in Rollspelsonsdag |

Sedan en tid tillbaka ingår jag i en rullande rollspelskampanj som varje onsdag träffas för att utrota monster. Vi spelar gammalt hederligt D&D (1st edition) och är tre spelare – en tjuv, en druid och en paladin.

MollyEfter att vi tillfälligt (men förhoppningsvis permanent) skrämde iväg några av nattens tjuvar fick vi gratis mat och uppehälle för ytterligare några dagar framöver. Vi var väldigt tacksamma över gästfriheten eftersom fickorna inte direkt tyngdes av pengar. Nere vid tavernans bar blir vi medvetna om en utpressning som ledaren av stadens tjuvgille håller, men när vi frågar bartendern om detta förnekar han att det någonsin hänt. Samtidigt blickar han emellanåt mot ett mörkare hörn där ett gäng karlar i mörka kåpor tycks studera våra minsta rörelser. Uppmärksamheten dras sedan vidare då en springpojke kommer inrusande med ett meddelande om att vi är kallade till ett av stadens tempel.

Vi stöter på en äldre man som agerar rådgivare till stadens överhuvud, vilken är väldigt angelägen om att få bort dessa råttmän från gatorna. Rådgivaren uttrycker också att han inte direkt litar på stadsvaktens högsta chef och förstärker intrycket av korruption som vi misstänkte från föregående spelsession. Vi får tips om vem vi ska kontakta inom stadsvakten för att få reda på sanningen och bestämmer möte med denna.

Några detaljplaneringar senare finner vi oss på väg ned i kloakerna där spåren efter dessa råttmän tar slut. Inte långt senare stöter vi på en grupp och slagsmål utbryter. Den tar inte lång tid, och vid sökandet av kropparna efteråt hittar vi en medaljong som vi tror kan ha betydelse för det fortsatta äventyret.

Tags: , , , , , , ,

3

Veckans bokbloggsfråga

Posted by Bina on 2016-09-25 in 2016 |

Veckans-bokbloggsfragaNu var det väääldigt länge sedan jag gjorde aktiva inlägg eller läste andras bokbloggar, men jag känner att det är dags att börja ta tag i saker nu, och vad passar inte bättre än veckans bokbloggsfråga från Carola?

Vad föredrar du – att välja sådana böcker som du vet att du kommer att tycka om eller att läsa varierat för att utmanas i din läsning? Föredrar du alltså att läsa en genre du är van vid eller väljer du hellre nya genrer? Gillar du att prova böcker från för dig nya världsdelar eller böcker som handlar om för dig nya ämnen, eller föredrar du det hemtama som du vet är säkra kort?

Jag vet vad jag gillar och läser därmed titlar och genrer som jag känner mig hemma i. Däremot går jag emellanåt över gränserna och känner mig för, särskilt om en bok har bra baksidestext, fått bra recensioner eller annat som lockar mitt intresse. Jag faller oftast tillbaka till det jag är van vid just av den anledningen att jag gillar dessa genrer. När jag känner för att utmanas i läsandet söker jag reda på någon blandning av genrer jag tycker om. Då händer det att genrer som jag inte brukar läsa slinker med. Ibland är det bra, och ibland är det dåligt.

Tags: ,

0

Kommer nog snart igång igen. Nog.

Posted by Bina on 2016-09-23 in 2016 |

Usch, vad den här senaste kursen har slitit i mig. Det är fullt sjå med att lära känna barn, personal och vårdnadshavare, göra uppgifter och aktionsforskning, samt fundera över examensarbetet. Jag har nu under en månads tid INTE LÄST ETT ENDASTE JOTA! Skärpning, om jag får be.

Skrivandet har såklart också fått ligga i lä, liksom bloggandet (och läsandet av andras bloggar). Jag känner mig så beroende när jag nu erkänner att mitt liv plötsligt försvann. I alla fall en bit av det. Isolering i fängelsecell är mildare. Typ.

Och mitt i allt det här måste jag börja tänka på att söka jobb, för annars blir det lite knapert efter jul… Fast det lär inte vara särskilt svårt för en nästan-examinerad förskollärare att få jobb i dagens läge? Hell yes!

Tags:

0

Sista terminen och allt det där

Posted by Bina on 2016-08-31 in 2016 |

Sommaren kändes så otroligt lång, men tror det beror på att jag ett tag pendlade till jobbet från stugan och sedan bara fortsatte bo där när semestern kom. Jag har skrivit en hel del, kommit över några trösklar som länge sträckt sig allt högre. Inte läst. Inte en enda sida i en enda bok. Det har varit rätt skönt, samtidigt som det känts stressande. Jag läser ju alltid!

Nu är det istället stressande på riktigt; praktik med aktionsforskning, utvecklingssamtal och mycket eget ansvar. Egentligen inte så mycket utöver det jag gör när jag jobbar, men nu ska mitt arbete granskas av både universitetslärare och studenter. Därefter följer examensarbetet.

I måndags var förresten första gången som jag officiellt fick skriva mitt nya efternamn. Kommer krävas några gånger till innan jag får in snitsen. Den 27 augusti blev vi nämligen fru och man, min sambo och jag. Det har inte varit lätt att hålla det hemligt, måste jag säga.

Tags:

0

Skrivande söndag

Posted by Bina on 2016-07-24 in 2016 |

En mycket produktiv dag med mycket nyproducerad text. Allt är inte guld som glimmar, snarare en del skit i hörnen, men stadiga 1394 ord en dag då bland annat smultronplockning och Pokémon Go stått på schemat är inte så illa…

smultron

Edit: Det slutade visst på 1687 ord innan jag stängde ned skrivprogrammet för gott denna kväll. Det är ju typ NaNoWriMo-style.

Tags:

0

Om du vågar

Posted by Bina on 2016-07-19 in Abbott, Megan |

Titel: Om du vågar (Dare me)
Författare: Megan Abbott
Betyg: 5 av 10

om-du-vagarAddy Hanlon har alltid varit i skuggan av Beth Cassidy, i vått och torrt. Nu är de seniorer och leder cheerleadinglaget där alla lyssnar till dem, men allting ändras när en ny coach tar över. Beths plats som lagkapten slopas, Addy får nya vänner och ett självmord utreds som mord (wow, vad min beskrivning av boken får den att låta mer spännande än vad den faktiskt är).

Det är cheerleading. Varför jag överhuvudtaget plockade upp boken minns jag inte, men förmodligen av samma anledning till att det låter spännande och bra. Jag blev aldrig särskilt insatt eller brydd om historien, karaktärerna var så tråkigt stereotypiska och överdimensionerade och småsaker gjordes till världens grej. Inte min typ av bok helt enkelt. Den har beskrivits som thrilleraktig och spännande, men jag fann den bara oerhört tråkig. Dessutom förstår jag inte heller kulturen med att tjejerna hela tiden träffas hemma hos coachen för att träna. Det känns bara så konstigt och främmande, men det kanske är så det fungerar? Jag är inte insatt i ämnet överhuvudtaget.

Det jag däremot tycker om är det målade språket. Det var fantastiskt.

Tags: , , ,

0

Det började med blixtar och dunder…

Posted by Bina on 2016-07-17 in Övrigt |

… men lagom till eftermiddagsfikat sprack det upp. Jag har rensat stranden och täcket av åkerbär från blomsterlupiner (än finns mycket kvar), planterat smultronskott, plockat jordgubbar från landet, spanat in vinbärsbuskarna och den blivande saftskörden, samt jagat fjärilar med mobilkameran. En söndag så som den ska vara på sommaren. Känns knappt att det är tre veckor till semester när man får ha det så här bra.

Åkerbär

Åkerbär

Smultronskott

Smultronskott

Jordgubbar

Jordgubbar

Röda vinbär

Röda vinbär

Fjäril

Fjäril

Tags:

0

Det skulle handla om värmen, men blev till något annat

Posted by Bina on 2016-07-13 in Övrigt |

Lite överallt har jag läst om de som klagar över att det bara regnar och regnar och regnar den här veckan. Jag förstår inte vad ni pratar om. Här har det varit strålande sol med 20-25 grader (jag har till och med fått en lätt bränna).

Men. Jag är inte ledig. Det är lite av en downer. Men mitt jobb tillåter mig i alla fall att vara ute hela dagarna. Tanken var dessutom att jag på rasterna skulle läsa lite, men Jag ger dig solen har inte sett dagsljus på hela veckan, utan ligger kvar i ryggsäcken. Anledning? Prova att hålla ihop ett arbetslag med inte mindre än 4 ur personalkåren borta. Det och värmen. När jag kommer hem är jag alldeles slut och orkar inte mer än att kasta mig i soffan framför teven och somna.

Men. Jag gör det för att jag älskar mitt jobb och för att de få positiva stunderna väger upp för alla negativa. Även när rapporter om att allt fler bara lämnar läraryrket känner jag inte att jag kan göra det. Varför skulle jag behöva göra det? Jag har utbildat mig i tre år, har praktik och examensarbete som ligger emellan mig och min legitimation, och jag vill inte i framtiden behöva fundera över om jag ska vara en av dem som lämnar yrket pga bristfälliga resurser.

Att vara förskollärare idag är inte roligt på många plan, och vilka anledningarna är behöver jag knappast räkna upp.

Tags:

2

Superkrafter – på gott och ont

Posted by Bina on 2016-07-08 in Modig, Karl |

Titel: Superkrafter – på gott och ont
Författare: Karl Modig
Betyg: 4 av 10

superkrafterFrån baksidestexten: Oscar och Klara träffas på en fest som inte är särskilt lyckad för någon av dem – Oscar blir för full och spyr, och Klara bråkar med sin så kallade bästis och slänger hennes skor i toaletten. De drar därifrån tillsammans, och på vägen hem börjar det regna och åska – och Klara och Oscar träffas av blixten. De klarar sig relativt oskadda, fast inser nästa dag att något har förändrats. Verkligen förändrats: De har fått superkrafter.

Är det meningen att de ska bli superhjältar nu? Men hur blir man det? Och var hittar man egentligen ett brott att stoppa? Klara och Oscar letar efter det bästa sättet att använda sina krafter, men dras in i något mycket större och allvarligare än de räknat med …

… fast det stora allvarliga händer inte förrän efter ungefär 200 sidor. Hela boken är på 249. Jag är faktiskt lite bitter över den här historien och nedan ska jag försöka förklara varför.

Karl Modig är en av debutanterna på Debutantbloggen, och jag har följt honom ett tag genom boktryck, releasefest och andra ämnen han skrivit om som har med Superkrafter – på gott och ont att göra. Jag blev väldigt såld på handlingen och trodde att det skulle vara bra. Det lät bra.

Superkrafter – på gott och ont har ett lästempo som går ultrafort. Korta meningar, väldigt sällan som de går över 6-7 ord, och jag stakar mig rätt ofta över ordföljderna. Det kan hända att jag med mina nästan 27 år är för gammal och inte hänger med i “ungdomssnacket”, men den förklaringen är en ganska vag ursäkt. Det som började snabbt och rappt står sedan länge och trampar på samma ställe innan någonting äntligen händer, men då har boken redan tappat mitt intresse. Det är inte förrän de sista 50 sidorna som någonting nyare och mer intressant drar igång och jag blev på allvar oroad över om det då överhuvudtaget skulle hinna få ett ordentligt avslut. Och nej, slutet var även det ganska händelselöst och förutsägbart.

Om vi istället går in för att analysera karaktärerna blir jag på lite bättre humör, men inte mycket. Den som bär upp hela historien, den som har flest dimensioner, är Klara. Hennes historia med skilda föräldrar och alkoholiserad mamma påverkar hennes handlingar och motivationer på ett väldigt verklighetstroget sätt. Hon ger sig fan på att göra världen till en bättre plats, men har svårt att använda sin kraft till någonting vettigt. Å andra sidan har vi Oscar som motpol – han lever i en typisk medelklassfamilj med båda föräldrarna och lillebror, och det enda han gör är att gnälla på Klara att inte göra fel saker. Ärligt talat förstår jag inte vad Klara ser hos honom. Författaren låter dem hångla runt och ha sex (även om Oscar har svårt att kontrollera sin eldkraft under akterna). Men det som ska verka som komiska inslag känns bara krystat och syfteslöst. Och på tal om det; tredje gången Oscar för en hand bakom nacken och känner en finne som han inte klämmer sönder markerade jag stycket i hopp om att i alla fall det skulle ha något syfte. Kanske finns det någon symbolik med att låta dem växa? Men nej, finnarna fortsätter existera och lämnas som de är.

Han kliar sig på ryggen och känner en finne på mitten av skulderbladet. Han vill klämma den, men låter bli. Det är ändå snart dags att gå till skolan.

Trots alla de negativa aspekter som jag tagit upp förtjänar ändå Karl Modig en eloge för att våga sig på att skriva inom superhjältegenren. Det är inte ett jätteenkelt tema, det är svårt att förnya då allt som går att skriva om det redan finns. Texten är lika korthuggen och stakande genom hela boken, så följdriktigheten existerar.

Tags: , ,

Copyright © 2011-2016 All rights reserved.
This site is using the Desk Mess Mirrored theme, v2.5, from BuyNowShop.com.